Jag vill inte att jobben försvinner i Gävle
Hej Raimo Pärssinen, Gävle – ledamot i såväl Riksdagen som Arbetsmarknadsutskottet. Försvinner jobben i Gävle?
– Jag får ofta den frågan när jag träffar folk på stan, säger Raimo. Att frågan ställs är helt logiskt med tanke på de ganska dramatiska förändringar av arbetsmarknaden vi sett i kommunen. Stora Enso la ner massafabriken i Norrsundet, Ericsson flyttade hela sin verksamhet från Gävle till andra produktionsenheter runt om på jordklotet. Och naturligtvis den senaste tråkiga nyheten då – att Läkerol – ett varumärke så tätt förknippat med Gävle försvinner tillsammans med Leaf från staden vid årsskiftet 2014.
En dyster bild.
– Ja, onekligen. Men den går att förklara, menar Raimo. Gävle, precis som övriga Sverige, befinner sig i en ständigt föränderlig fas som kallas strukturrationalisering. Jobb försvinner men som ersätts av andra nya jobb. Gävle har under lång tid sakta förändrats från en genuin industristad till en stad där allt fler arbetar med service och tjänster och allt färre arbetar med ren varutillverkning, säger Raimo.
Men ersätts verkligen de jobb som försvinner i Gävle med nya??
– Totalt i Sverige så försvinner det årligen ca 500 000 jobb men samtidigt så tillkommer det ungefär lika många. Räknar vi om det till Gävles horisont så omsätts det statistiskt ca 500 jobb per år, säger Raimo. Men eftersom Gävle ständigt växer i befolkning så tillkommer det lite fler jobb än som försvinner. Vid vissa år med stora företagsnedläggningar så kan det gå neråt, men sett över längre tidsperioder så ser vi statistiskt att antalet arbetsplatser i kommunen ökar.
Var kommer de nya jobben då?
– En utredning som Riksdagens utredningstjänst gjort på mitt uppdrag visar att antalet statliga och kommunala arbetsplatser är i princip oförändrat, men de privata har vuxit med ca 7 000 under perioden 1993 – 2011, berättar Raimo. Antalet småföretag ökar ständigt, handeln växer allt efter vår konsumtion ökar, nya tjänster introduceras.
Så fler företag och mer konsumtion – det är vägen framåt?
– Ja, men inte enbart. Högskolan i Gävle haft en bra expansion med fler studenter och fler tjänster. Och hamnen är viktig, fortsätter Raimo. Genom att utveckla hamnen så har man bevisligen skapat fler jobb. Dessutom – behovet av vård och omsorg samt övrig service kommer inte att minska utan kräver mer personal i framtiden, även i Gävle.
Är inte kommunen en viktig arbetsgivare?
– Absolut – kommunen som är en stor arbetsgivare spelar naturligtvis en viktig roll, men mycket av utvecklingen i Gävle är beroende av politiska beslut på nationell nivå, säger Raimo. Till och med moderaternas kommunalråd är irriterade över regeringens ständiga nedskärningar i anslagen till den kommunala verksamheten. Bostadspolitiken omöjliggör byggandet av hyresrätter, oviljan att bygga dubbelspår till Stockholm hindrar pendlarna.
Men är Gävle alltså helt utlämnade till regeringen för att säkra jobben?
– Nej, men en borgerlig regering som skär ned i välfärden och minskar medel till bl.a. vår högskola gör ju inte jobbet lättare, suckar Raimo. Det allra viktigaste är att ger barn och ungdomar utbildning av högsta kvalitet. Bra och smart inriktad utbildning skapar möjligheter att ta framtidens jobb. Vi bör utveckla gymnasieskolan genom att inrätta t ex teknikcollege i stark samverkan med vårt lokala näringsliv.